söndag 2 maj 2010

Blir så ledsen...


I går då jag skulle väga de små kattungarna fick jag en chock. Två av dem hade stora variga sår på ljumskarna. Jag blir helt förtvivlad! Efter tre samtal till djursjukhuset beslöt jag mig för att åka in.

Kattungarna tre dagar gamla

Vetrinären förstod inte heller hur såren hade uppkommit. Hon trodde mamman hade råkat riva dem, men såren är stora. Hon gav dem antibiotika, tvättade såret och skrev ut medicin. Eventuellt blir det operation. Men det är riskabelt att söva så små. De väger ju bara 120 gram. Det är dyrt att åka till djursjukhuset en helg, 3100 kr för den undersökningen och sprutan, men det är det värt om man kan rädda livet på dem. Jag är så glad att de har jour på djursjukhuset här i Uppsala.

Första dygnet efter födelsen var mamman Selma väldigt orolig och inte nöjd med kattlådan. Hon flyttade runt sina små och bar dem väldigt klantigt. Hon kunde ta dem i huvudet eller i ett ben och bära i väg. Första morgonen var ungarna borta och vi letade i rummet där de var. Till slut släppte vi in pappa katten som markerade i sägen. Vi hittade ungarna under bäddmadrassen. Jag tittade där nu när jag kom hem och hittade lite blod. Antagligen har hon burit de två ungarna i ljumsken så att det gick hål i skinnet, hoppat upp i sängen och bökat in dem under madrassen. Sedan har såret spruckit upp mer.

Hoppas, hoppas att såren läker. De är pigga och ökar fint i vikt så jag hoppas verkligen att de är starka nog att ta sig igenom det här. De är ju så små, bara fyra dagar gamla.

Kram från en trött

6 kommentarer:

  1. Hej Stina!

    Usch, vad sorligt! Hoppas verkligen att dom blir bra igen och klarar av operationen. Dom är verkligen jättesööta!

    Kram Alice ;)

    SvaraRadera
  2. Hej! Usch, vilken hemskt upptäckt du gjorde på de små källingarna. Hoppas att såren kommer att läka fint och att de slipper operation. Ha en trevlig söndag trots allt! /Ing-Mari

    SvaraRadera
  3. Trist på de små liven, men det kommer säkert gå jättebra ska du se...DYRT dock med vetrinärbesök, men som sagt, det är ju värt det!

    Kram sis

    SvaraRadera
  4. Hej, vad lessen jag blev när jag läste vad som hänt, skönt att djursjukhuset har jour, hoppas nu att de mår bättre och medecinen hjälper. kram

    SvaraRadera
  5. Oj...så det kan bli! Hoppas att det inte är något allvarligt utan mer så som du tror...att mamman har flyttat dem. Bra att det finns hjälp att få i de stunderna.
    Kram annika

    SvaraRadera
  6. Håller alla tummar som jag har att de små snart mår bättre! förstår att du blev ledsen och orolig! du ska se att det går bra! kram anna hessel

    SvaraRadera

Vad glad jag blir över att du skriver några rader! Om du inte har någon blogg klickar du på "anonymt" i rullisten och skriver sedan några rader.ღ